Dagens Kristianopel erbjuder dig en vandring i en unik historisk miljö.
Här känner du historiens vingslag och kan få tydliga förnimmelser av hur det en gång begav sig.
Kristianopel var och är en unik plats, väl värd ett besök.Trevlig läsning och varmt välkommen till Kristianopel för en rundvandring i "friluftsmuséet" innanför de gamla stadsmurarna!
Avaskär - Kristianopels ursprung.
I den avlägsna provinsen Blekinge fanns vid
1500-talets slut några gamla, dåligt befästa små köpstäder. En av dessa låg på
östkusten och hette Avaskär. Hamnförhållandena här hade blivit allt sämre genom
landhöjningen och som befästning var den obetydlig jämfört med svenska Kalmar i norr.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
"En befäst
stad" skall byggas!
Under 1500-talets sista år bestämde Danmarks
kung, Christian IV, att låta uppföra en befäst stad söder om Avaskär. Platsen, en
långsmal ö, hade kungen själv valt. Staden fick efter några år namnet Kristianopel
och kom att utgöra den östligaste länken i en fästningslinje längs gränsen mot
Sverige. De övriga danska stödjepunkterna var Kristianstad, Laholm, Halmstad, Varberg,
Bohus samt Askershus i Norge.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Bygget
av en ny stad.
För att få folk till
byggnadsarbetet använde man sig av "lösdrivare" i Blekinge. Bönderna ända
från den västra delen av landskapet var tvungna att vardera forsla 60 gråstensblock
till Kristianopels murar. Dessutom betalade en speciell stenskatt och försåg byggplatsen
med hästar, foder och ved.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Den första prövningen.
Under stor möda för
Blekinges bönder, arbetsfolk och soldater förvandlades den öde ön på 10 år till en
befäst stad. Den första prövningen inträffade under det s k Kalmarkriget 1611, då
svenskarna genom att spränga stadsporten tog sig in i staden, brände husen och
förstörde kyrkan.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Ny stadsmur och kyrka.
Efter detta anfall byggdes
stadsporten om och befästningarna förbättrades. Med kalk och sten från Öland och
tegel från Nättraby i Blekinge byggdes en ny kyrka och 1624 stod den färdig vid torget.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Skyddsvalv.
På 1640-talet uppfördes
bakom stadsporten ett 40 meter långt valv som låg i vinkel så att man inte kunde skjuta
rakt in i staden. Murarna förbättrades och bastionerna fylldes delvis med jord och sand
där man placerade kanonerna
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!.
Kristianopel - Handelscentrum för östra
Blekinge.
Förutom att bygga en
gränsfärstning var det danskarnas avsikt att göra Kristianopel till ett handelscentrum
för östra Blekinge och därmed konkurrent till Kalmar. De köpmän och hantverkare som
bosatte sig i den nya staden fick skattefrihet i sju år - utlänningar på samma villkor
som danska medborgare. Kristianopel uppmuntrades också med lägre tullsatser än andra
städer.
Men svårigheter att få driftiga borgare och hantverkare att bosätta sig i staden, konkurrensen från Ronneby en mager omgivande landsbygd och bördan av att inkvartera stadens militärer, hämmade näringslivets utveckling.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Staden blir svensk 1658.
Sedan staden blivit svensk år
1658, infördes mycket högre tulltaxor och handeln med boskap - som under danskarnas tid
varit en god inkomstkälla - förbjöds. Kristianopel priviligierades inte längre -
Svenskarna saknade intresse av att utveckla handeln här då de planerade att anlägga
egna städer längs Blekingekusten.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
1659 - Kristianopel - Blekinges näst
största stad.
Året efter det att Blekinge
tagits av svenskarna uppskattas Kristianopels befolkning till 600-700 personer, varav 1/3
var militärer med anhöriga. Staden var då landskapets näst största efter Ronneby. Man
vet inte om alla kvarter var bebyggda men de flesta husen var av trä eller korsvirke och
låg troligen med gavlarna mot gatan efter tyskt mönster.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Nya kanoner.
När svenskarna övertog
staden var den dåligt underhållen och befäst med ca 50 kanoner av olika kaliber.
Inflytelserika svenskar ansåg att att den inte uppfyllde en fästnings krav utan borde
raseras. Trots detta reparerade man och 10 år senare var batterierna bestyckade med 68
kanoner.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Bas för snapphanarna.
Några år senare, under krig
med danskarna, började man riva ner murarna och använda dem som byggnadsmaterial i
Kalmar. En dansk flottstyrka intog emellertid staden och under några månader var den bas
för snapphanarna - den danska gerillan. Efter en tids belägring återintogs dock staden
av svenska styrkor. De danska soldaterna fick fri lejd till Danmark medan de civilpersoner
som varit behjälpliga i försvaret av staden straffades enligt svensk strafflag, d v s å
det vidrigaste...
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
1677-1700-tal - En obebyggd stad.
Då svenskarna 1677 återtagit
Kristianopel började de åter rasera murarna och Karl XI befallde at inga hus fick stå
kvar. Snart återstod endast kyrkan innanför resterna av stadsmuren. Först på
1700-talet började Kristianopel bebyggas igen, men i mindre utsträckning. Den forna
fästningsstaden var då köping under Karlskrona.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Utgrävningar.
Ett par mindre utgrävningar
har gjorts varvid bl a husgrunder och gatubeläggningar kommit i dagen. Fynden består av
hushållsföremål, keramik, kakel, glas, verktyg, vapendelar, ammunition m m. En del av
detta finns bevarat på Blekinge museum i Karlskrona.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Restaurering av stadsmuren.
Restaureringsarbetena i
Kristianopel påbörjades 1937 av en grupp värnpliktiga civilarbetare, som under något
år arbetade vid norra stadsporten, på bastionen öster om denna och på en bit av muren
i sydost.
Vid början av 1960-talet igångsattes nästa restaureringsföretag., organiserat som statskommunalt beredskapsarbete. När detta avslutades 1975 vid nordöstra bastionen var det ett av de största restaureringsprojekten - närmare 1 km stadsmur - färdigt. Riksantikvarieämbetet och landsantikvarien i Blekinge län har ansvarat för arbetet.
Arbetena har tillgått så att man försiktigt grävt fram resterna av muren, som på flera ställen var helt övervuxen och täckt med jord. Därefter har man med enkla redskap tagit ned de lösa delarna och murat upp dem på nytt.
Vid 1600-talets mitt var muren i norr nästan 6 meter hög och ovanpå fanns en 2 meter hög jordvall. Söderut var muren lika hög fram till nuvarande västra infarten. Lägst var den i söder - drygt 5 meter med jordvall.
De rester av stadsmuren som syns idag visar bara en del av dess ursprungliga höjd. Det mäktigaste konserverade partiet ligger längst i söder där muren var lägst på 1600-talet.
Klicka här för att komma tillbaka till sidans början!
Text och bild: Blekinge museum/Jan Sandström 1975